Smurfit Kappa har i samarbete med Financial Times genomfört en undersökning för att svara på de mest angelägna hållbarhetsfrågorna. Läs mer om hur företagen använder transparens för att styrka sin hållbarhet i en värld där hållbarhet blir allt mer affärskritiskt.
Den multinationella bryggerijätten använder sig av hållbarhetsdata för att öka sin trovärdighet hos konsumenter och investerare
För att bättre förstå vetenskapen om bryggning grundade JC Jacobsen Carlsberg Research Laboratory år 1875. Under åren som har gått sedan dess har laboratoriet, som fortfarande ligger i Jacobsens hemstad Köpenhamn, revolutionerat den moderna bryggningen. Det var här som pH-skalan uppfanns, ren jäst upptäcktes och korngenomet sekvenserades.1
Ett vetenskapligt förhållningssätt har varit en del av Carlsbergs DNA sedan dess. Nu använder det multinationella bryggeriet vetenskap och data för att driva hållbarhet. 2017 var Carlsberg ett av de tio första företagen i världen, och det första bryggeriet, att få sina koldioxidutsläppsmål godkända av SBTi (Science Based Targets initiative).2 Den här typen av rigorösa mätningar hjälper till att förhindra att företagens hållbarhetsarbete reduceras till att kryssa i rutor – eller greenwashing.
Endast 50% av företagen säger att de har konkreta och ambitiösa planer för att uppnå nettonoll till 2050
En undersökning som FT Longitude genomfört på uppdrag av Smurfit Kappa visar att många företag kämpar med att sätta upp sina nettonoll-utsläppsmål. Endast 50% av företagen säger att de har konkreta och ambitiösa planer för att uppnå nettonoll till 2050, och bara 51 procent har satt upp mätbara hållbarhetsmål baserade på branschspecifika riktmärken.
Data skapar grunden för hållbarhetsmål
Robusta hållbarhetsmätningar kräver data. I Smurfit Kappas undersökning är konsekvent användning av eller jämn tillgång till data det största hindret för företagen när de ska öka trovärdigheten för sina hållbarhetsinitiativ. Företagen kämpar också med att samla in de enorma mängder data de behöver med den noggrannhet och hastighet som gör dem användbara.
Simon Boas-Hoffmeyer, senior director, group sustainability och ESG på Carlsberg Group, säger att förbättrad dataanvändning kräver systematisk förändring: – Genom att ha ett system med en konsekvent inställning till och tillämpa principen om ”fyra ögon” på alla data som du samlar in, kan man samla in data relativt snabbt och av förhållandevis hög kvalitet.
För Carlsberg har det varit centralt att sätta tydliga och mätbara SBTi:er. Företaget avslutade sitt program Together Towards ZERO and Beyond 2022 efter att ha överträffat sina mål för koldioxid och vatten. Sedan 2015 har företaget minskat sina relativa koldioxidutsläpp med 57 procent och den relativa vattenanvändningen med 31 procent.3
Boas-Hoffmeyer säger att en del av framgången beror på att målen har anpassats efter de områden där företaget kan göra störst skillnad: – Det var många bedömningspunkter i enkäten som vi valde att inte besvara eftersom vi inte anser att det gav något mervärde för vårt hållbarhetsprogram.
Börja långsamt med Scope 3-data
Datautmaningen blir mycket svårare när det gäller Scope 3-utsläpp, som alla är indirekta utsläpp som uppstår i ett företags värdekedja. Medan 61 procent av företagen som deltog i undersökningen spårar sina Scope 1-utsläpp och 31 procent spårar sina Scope 2-utsläpp, är det endast 12 procent som kan kvantifiera sina Scope 3-utsläpp.
”Vi ser hellre att vi får in mer rättvisande data vart tredje år än att vi får in sekundära data varje år.”
– Det som alla pratar om nu är Scope 3, säger Boas-Hoffmeyer. Granskningarna ökar också över hela linjen, tillägger han, inklusive: ”datans giltighet, datadjupet, förändringsdjupet i värdekedjan, liksom om du konsekvent kan spåra dina åtgärder i värdekedjan till faktiska minskningar”.
För att säkerställa att alla data är korrekta beslutade Carlsberg till en början att samla in Scope 3-data vart tredje år. – Vi ser hellre att vi får in mer rättvisande data vart tredje år än att vi får in sekundära data (data som samlas in indirekt) varje år, säger Boas-Hoffmeyer.
Nu när datagrunderna är på plats går företaget över till att samla in Scope 3-data varje år. – En av de största skillnaderna mellan vårt tillvägagångssätt och hur många andra företag arbetar är att vi inte förlitar oss enbart på ekonomiska input/output-modeller och sekundära data för att se och driva vår minskning av Scope 3, säger Boas-Hoffmeyer. – Vi tittar på primära data.
Investerare förväntar sig nu mycket mer
Korrekta och tillförlitliga hållbarhetsdata blir också allt viktigare för att hålla jämna steg med investerarnas krav. – Mängden skräddarsydda, specifika frågor från våra investerare och antalet personliga möten som vi har nu för att kunna tillgodose investerarnas krav på transparens har vuxit exponentiellt, säger Boas-Hoffmeyer.
”Antalet personliga möten som vi har för att kunna tillgodose investerarnas krav på transparens har vuxit exponentiellt.”
Att övertyga investerare om att ett företag har fullständig kontroll på sina hållbarhetsdata är avgörande, eftersom investerare nu granskar miljöprestanda. – Förr i tiden var det mycket av att bocka för ett antal kryssrutor från investerare när det gäller hållbarhet, men detta är något som har förändrats markant, säger Boas-Hoffmeyer. Investerare har ett verkligt intresse av att förstå profilen för sina investeringar ur antingen ett möjlighets- eller riskperspektiv.
För företagen är det inte enkelt att gå från att kryssa i rutor till mål som bygger på systematiserad datainsamling i Scope 1, 2 och 3. Men som JC Jacobsen visade för mer än 100 år sedan kan ett vetenskapligt tillvägagångssätt verkligen löna sig.
2 https://www.carlsberggroup.com/sustainability/case-stories/going-for-1-5-c/
